Problem med vildsvin?

Vildsvin kan göra stor skada på åkrar, vall och andra marker. En beprövad metod är att störa djuren när de är där ni inte vill att de ska vara och samtidigt locka dem till ett ställe där de inte gör så stor skada. I vissa fall kan denna störmetod innebära skyddsjakt. Kontakta oss för att se vad vi kan hjälpa dig med.

Väl beprövat upplägg att skydda din mark.

Det man vill åstakomma är att grisflocken uppfattar de områden, vall, bete eller annat som farligt och att de känner att det finns bättre mer lockade områden att vara på. 
Detta gör man genom att skapa en tillfällig lockplats där grisarna "INTE" gör någon skada samt att de då inte är i anslutning till de områden/marker man vill skydda. För att gör de områden vi vill skydda farliga är att vi jaktetiskt genomför skyddsjakt och då skjuten en årsgris eller gylta. Vi försöker skjuta så lite som behövs för att uppnå önskat resultat. Skjuts tex. en gylta på vallen så kommer ledarsuggan att leda gruppen bort från denna plats dit de känner sig säkrare. Har vi då skapat en sådan där de inte gör skada blir det bäst. Vil vill ju helst inte skrämma dem till annan åker som börjar få problem.

Kostnadsfri bedömning

Vildsvin kan leda till stora skador på åkrar genom att uppböka marken i sin jakt på mat. För att effektivt inventera skadorna och utvärdera omfattningen av problemet kan användningen av drönare vara ett värdefullt verktyg. Genom att använda drönare kan man snabbt och effektivt kartlägga de uppbökade områdena och fatta beslut om lämpliga åtgärder för att minimera skadorna på åkern.


Hör av dig så kommer vi och gör en första kostnadsfri flygfotografering på området du har problem med. Utifrån din information och det vi ser på flygfotona, så kommer Vildsvinsjouren Jönköping fram med ett förslag på handlingsplan.

Erbjudande


Priser fås efter första inital kartläggning. 

1. FRI - Initiell kartläggning

Vi kommer till dig för en första kostnadsfri genomgång av de problem du har . Vi gör en första kostnadsfri flygfotografering så att vil tillsammans kan se omfattning och var problemen är som störst. Vi visare dig en sammanställd flygkarta och vår bedömning på vad som bör och kan göras.


Read more

3. Skapa lockplats

Viktigt är att hitta en plats dit vi kan locka grisarna, där de inte gör så stor skada.  Målet är att vi ska skrämma vildsvinen på de platser ni vill ha bort dem ifrån och då behöver vi en plats dit det är OK att locka dem. Är troligt en glänta i skogen där vi kan slänga ut lite majs som doftar gott och en viltkamera för att dokumentera dem. material som kommer behövas är majs och lite doftmedel så att vildsvinen lockas dig och får en belöning för det.

5. Skyddsjaga

När vi börjar förstå vildsvinens rörelsemönster och att vi hunnit få allt runt om på plats, så kommer en eller flera jägare ut för att sitta på pass där vi tillsammans bestämt. Vi från Vildsvisjouren jaktleder denna verksamhet för att få den säker. Planering och info kommer att komma får jaktledarn.

2. Identifiera grisarnas vanor

Genom att kombinera flera arbetssätt, identifierar vi var och när är grisarna på de områden du vill skydda, Görs med uppsättning av viltkameror och ev om det behövs återkommende kartläggnings- och inventeringsflygningar med drönare. Vi bekantar oss och lär känna marken. 


Read more

4. Skapa skottplats

Sen behöver vi identifiera en eller flera platser där vi kan placera en skytt som sen skyddsjagar en årsgris/gylta och får den platsen att kännas som farlig för ledarsuggan.

Det är viktigt att hitta platser med bra kulfång och att vi inte stör eller skrämmer annat i omgivningen som folk, hästar eller andra djur. Vi behöver också ett par alternativ så att vi kan anpassa efter vinden den aktuella dagen.


6. Ta hand om resultatet

När ett djur skjuts, så säkerställer vi från Vildsvinsjouren att kroppen tas om hand, hängs för mörning, att prov tas och skickas in till labb för trikiner samt att alla slaktrester tar vi hand om.

När sen provsvaret kommer tillbaka, så hänger vi och sen grovstycker djurkroppen.

Om så önskas så kan vi även finstycka, mala, förpacka och märka upp köttet åt Er.

Vi följer också upp om skador minskar och att grisarna inte fortsätter komma dit vi inte önskar.

7. Uppföljning och ytterliggare skyddsjakt

Sen blir det en gemensam uppföljning av om åtgärden lyckats och när de börjar våga sig tillbaka till området. Att bara göra en insats ger effekt ett tag, men det är stor chans att de kommer tillbaka. Då behöver vi göra det igen och igen. Blir det "farligt" så fort de kommer tillbaka så kommer de komma mer och mer sällan. Enklaste uppföljningen är att regelbundet flyginventera skadorna och se att de sakta går tillbaka och att inga nya uppstår. Går också att ha viltkameror, men de tar inte jättesora områden och grisarna måste komma tillbaka till just de specifika ställena.


Vildsvinsjouren Jönköping


Etiskt skydda områden från vildsvin och koppla ihop utsatta markägare med möjliga jägare.

Viltvård

För oss är viltvård en stor och etisk del i allt vi tar oss an, från att inventera med drönare för att verkligen bara göra åtgärder där det behövs, att stödfodra, locka djur till annan plats och genomförande av skyddsjakt när så behövs.Viltvård handlar om att upprätthålla en hållbar balans mellan människors och viltets behov och intressen, med målet att bevara den biologiska mångfalden och de ekologiska systemen i naturen.


Vårt mål är att jobba långsiktigt tillsammans med markägare, bönder och jägare för att minimera skador på skog och mark. Varje projekt kräver både kunskap och planering då inga förhållanden är lika och vi genomför inventering av skador samt av vilt för att utforma en långsiktig och hållbar plan för att minimera skador men ändå upprätthålla en sund balans i naturen.

Varför välja oss

Vi hjälper dig med att få en etiskt riktig skyddsjag och att du får jägare till dig som tänker rätt. Vårt mål är att koppla ihop bra jägare med pass så att de får och kan utöva sitt jaktintresse.


Vi säkrar också att hela kedjan hanteras rätt och att inga farliga situationer uppstår. Vill du sen sitta själv på pass så hjälper di dig gärna även med det. Vi har utrustning och koncept som gör det så säkert som möjligt.


Parallellt med detta tillhandahåller vi det material som behövs för att lyckas med detta, som majs, lockmedel, tjära, enkla små jaktkojor så att det ska bli så enkelt och effektivt som möjligt.

Inventering av viltskador och vilt på din mark

Se fler bilder på vår Instagram

Mavic 3 Thermal

Möjligheter med drönare


  • Flygfoto
  • Skadeinventering
  • Eftersök
  • Arealinventering
  • Djurinventering
    (vilda som tama)
  • Brandinventering
  • Kartering
  • Värmeläckage



EASA - nya drönarregler från EU du behöver känna till


Ett nytt regelverk för drönare började gälla den 31:a januari 2021. Bakgrunden till de nya reglerna är att underlätta den snabba utvecklingen av drönare och samtidigt behålla säkerheten i takt med att användningen ökar. Bland annat ställs högre krav på både drönaroperatören (den ansvariga) och fjärrpiloten (den som flyger drönaren), däribland registrering, avklarad online-utbildning och -prov som leder fram till ett nytt behörighetsbevis kallat Drönarkort.


Det nya regelverket består av två förordningar; en delegerad förordning (EU 2019/945) samt en genomförandeförordning där de operativa bestämmelserna ingår (EU 2019/947). Den som vill kan läsa mer på Europeiska flygmyndighetens eller svenska Transportstyrelsens hemsida.


Tanken bakom de olika utbildningsmöjligheterna grundar sig i hur stor säkerhetsrisk som den planerade flygningen för med sig. Ju högre risken är, desto mer omfattande är kraven på utbildning och att du har ett giltigt behörighetsbevis.

För att få flyga inom dessa kategorier gäller följande bevis:

  • Öppna kategorin = Drönarkort
  • Specifika kategorin = Kompetensintyg
  • Certifierade kategorin = Fjärrpilotcertifikat


I den öppna kategorin är risken som lägst, eftersom man inte får flyga utom synhåll, inte högre än 120 meter och inte heller på ett sätt som utgör en risk för andra luftfartyg, människor, djur, miljö eller egendom. Drönare får inte heller väga mer än 25 kg.


Inom den öppna kategorin finns det tre underkategorier för olika typer av flygningar som kräver olika kompetenser: A1, A2 och A3.

Fjärrpiloter som har tänkt att flyga inom någon av dessa underkategorier (A1 + A3) eller A2 måste genomgå en online-utbildning för att sedan certifieras. Därefter erhålls ett Drönarkort som Transportstyrelsen utfärdar. Detta utbildningskrav gäller såväl privatpersoner som företag. Sammantaget vill man öka kompetensen hos de som flyger drönare och säkerställa grundläggande nivå. Allt för att undvika incidenter och öka säkerheten i drönaranvändandet.


A1

<250 g (C0-klassen): Över människor men inte folksamlingar.
> 250 g (C1-klassen): Bör ej flyga över enskilda människor


A2

Upp till 4 kg (C2-klassen): Minst 30 m avstånd till icke medverkade personer. 5 m med ev. lågfartsläget.


A3

Upp till 25 kg (C3 och C4-klassade): Minst 150 m säkerhetsavständ till bostads-, affärs-, industri-, och rekreationsområden. Ej i närheten av människor.


Nivåerna A1/A3 hanteras i ett och samma prov om 40 frågor. A2 som är något mer avancerad och ger mer möjligheter, men också mer ansvar, har ett tilläggsprov på 30 frågor.

Drönarkort A1/A3 och A2

Transportstyrelsen

Våra piloter är licensierade för att få göra sitt jobb och vi är registrerade bolagsmässigt som operatör.

Kontakta Oss


Tveka inte att kontakta oss via e-post eller kontaktformuläret häv vid sidan om du undrar över någonting.